Vår politik

Inför samtyckeslagstiftning
Det råder fortfarande en allmänt utbredd och förtryckande uppfattning i samhället kring hur kvinnor får bete sig. Kvinnor som blivit våldtagna eller sexuellt trakasserade ifrågasätts på basis av sin klädsel, hur mycket alkohol de har druckit och deras sexuella historia. Ansvaret för brottet flyttas på detta sätt från förövaren till offret. Den får mest allvarliga konsekvenser i domstolarna. Dom efter dom avkunnas där förövaren går fri eller får lindriga straff med ursäkten att offret betett sig på ett sexuellt provocerande vis. Det är dags att göra upp med föreställningen att män inte är förmögna att ta ansvar för sina egna handlingar när det gäller sex. Det är dags att alla parter i en sexuell akt tar ansvar för att umgänget sker med samtycke. Vi vill införa samtyckeslagstiftning och oaktsamhetsbrott.

Stoppa mäns våld mot kvinnor
Varje år dödas i genomsnitt 17 kvinnor av en närstående män. Fortfarande finns en syn kring frågan att det är ett problem av privat karaktär. Den uppfattningen måste brytas och fokus stärkas kring att våld i hemmet mot kvinnor och barn är en kriminell handling.
Kvinnojourerna i Sverige tvingas dagligen att vända hjälpsökande kvinnor ryggen när deras verksamhet går på knäna på grund av bristande resurser. Samhällskostnaderna för mäns våld mot kvinnor i nära relationer uppskattas till att överstiga 4 miljarder kronor om året (SOU 2014:71). Därutöver kommer det oerhörda fysiska och psykiska lidande som offren utsätts för och som inte kan räknas i kronor och ören. De satsningar som görs idag måste stå i paritet till förlusterna. Därför vill vi se en ökad satsning på det här området, både på akuta och preventiva insatser.

Nej till surrogatmödraskap
Att en kvinna används för att föda barn åt andra, så kallat surrogatmödraskap, är inte tillåtet i Sverige. En statlig utredning som bland annat ska ta ställning till om surrogatmödraskap ska tillåtas i Sverige pågår. Uppdraget ska redovisas senast 15 december 2015. EU-parlamentets resolution från april 2011 konstaterar att surrogatmödraskap är ett utnyttjande av kvinnans kropp och hennes reproduktiva organ. Det handlar om att öppna för att kvinnors livmödrar blir en vara. Det är en feministisk fråga, kvinnors kroppar är inte till för andra.

Kvinnors rätt att bestämma över sin kropp – tillämpa inte samvetsfrihet vid aborter
Samvets- och religionsfrihet är inte absoluta rättigheter enligt Europakonventionen och andra människorättsliga instrument. I stället kan samvetsfriheten begränsas med hänsyn till just skydd för andra människors fri- och rättigheter, som rätten att bestämma över sin egen kropp. Rätten till abort. Vi som socialdemokrater och feminister kommer alltid att ställa oss bakom kvinnors rätt till att själva bestämma över sina kroppar eftersom det är en förutsättning för vår frihet och makt över våra liv.

Individualisera föräldraförsäkringen
På grund av strukturer och normer tar kvinnor i dag ut 76 procent av föräldraledigheten. Män tar ut 24 procent. Det ojämställda uttaget cementerar kvinnors obetalda hemarbete, leder till minskade karriärmöjligheter, sämre löneutveckling och att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid. Med dagens takt kommer det att dröja ytterligare 60 år innan ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen nås. Vi är inte beredda att vänta så länge. Det är hög tid införa en individualisering av föräldraförsäkringen. Det är viktigt att föräldraförsärkringen även sa fungera för familjer som identifierar sig som stjärnfamiljer.

Feministisk stadsplanering
Utformningen av staden sätter ramarna för människornas som befinner sig i den beteende. Det är viktigt att alla som bor och verkar i en stad har tillgång till hela staden, utan begränsningar. Det gäller trygghet och säkerhet men också rörelsemönster och användningsområden för alla, gamla som unga, kvinnor som män. Kvinnor upplever i större utsträckning än män otrygghet i stadens offentliga rum. Detta är ett strukturellt fenomen, grundat i ojämna maktrelationer. Medan män framförallt är rädda för fysiskt våld är kvinnors otrygghet baserad på en rädsla för både sexualiserat och fysiskt våld.

Det är därför viktigt att planeringen tar hänsyn till vem och vilka grupper som rör sig i staden och på vilket sätt. Att kvinnor väljer andra vägar för att ett område känns otryggt är inte acceptabelt. Inte heller att halka på trottoaren på väg till bussen för att snöröjningen prioriterar bilar som i störst utsträckning körs av män. Ett jämställdhetsperspektiv är viktigt, både vad gäller nuvarande utformning och hur framtidens stad ska se ut.

Genom att medborgare som är berörda av det aktuella området är delaktiga i kartläggning och analys skapas trygghet och säkerhet

Fördela offentliga medel jämställt
Vi vill att kommuner, landsting och statens resurser ska fördelas jämställt och att alla budgetbeslut ska föregås av en resursfördelningsanalys baserad på kön. Så kallad gender budgeting.

Jämställda löner
Genomsnittskvinnan tjänar idag 4500 kronor mindre än genomsnittsmannen varje månad. På ett år blir det 54 000 kronor och under en livstid tjänar en kvinna i genomsnitt ungefär 3 miljoner kronor mindre än en man vilket också innebär lägre pension. Kvinnor har lägre löner än män inom alla sektorer och i nästan alla yrken.

Räknar vi den ekonomiska skillnaden i inkomst under hela livet (det vill säga även inkluderat pension) skiljer det 3,6 miljoner mellan en genomsnittlig man och en genomsnittlig kvinna. På grund att kvinnor tjänar mindre under sitt arbetsliv leder till även till lägre pensioner, varför merparten av dagens fattiga pensionärer är kvinnor.

När en kvinna får barn planar hennes lönekurva ut, eller sjunker i värsta fall, medan mannens fortsätter att öka. Därtill tar kvinnor fortfarande ut merparten av föräldraförsäkringen, tar ut fler vab-dagar, jobbar deltid i större utsträckning osv. Att kvinnor har sämre ekonomiska förutsättningar än män blir i praktiken en dubbelbestraffning för ojämställda strukturer och för att kvinnors arbete inte värderas lika högt som männens.

I Sverige har vi en starkt könssegregerad arbetsmarknad. Men även vid likvärdigt arbete skiljer lönen mellan män och kvinnor. Det är alltså inte arbetet i sig som avgör, utan ditt kön. Det är dags att skapa förutsättningar även för ekonomisk jämställdhet och inte acceptera annat än att kvinnors arbete värderas på lika villkor.

Lagstadga om rätt till heltid
200 000 personer, främst kvinnor, tvingas jobba ofrivillig deltid inom kommun och landsting. Deltidsarbete ger en lön som är svår att leva på samt en låg pension i framtiden. Arbetsvillkoren inom offentlig sektor behöver förbättras för att fler ska välja välfärdsyrken inom t ex vård och omsorg. För att nå dit är rätt till heltid en viktig faktor.

Genom att lagstadga om rätt till heltid når reformer hela arbetsmarknaden. Till skillnad från metoden om att införa rätt till heltid i de centrala kollektivavtalen. Till exempel de som arbetar inom handeln eller hotell- och restaurang skulle inte nås när heltid införs i kollektivavtal mellan offentliga arbetsgivare och arbetstagare.

Sätt stopp för delade turer
Delade turer innebär att arbetsdagen delas upp i minst två pass. 100 000 av fackförbundet Kommunals medlemmar har scheman som innehåller delade turer. Delade turer innebär ökad risk för hälsoproblem som sömnsvårigheter och stress och har en negativ påverkan på den anställdes sociala liv.

Den könssegregerade arbetsmarknaden måste motverkas
Sverige har Västeuropas näst mest segregerade arbetsmarknad. Föreställningar om mäns och kvinnors skillnader är den främsta anledningen. Det har varit negativt för kvinnor och försvagat deras koppling till arbetsmarknaden. Kvinnor saknar oftare möjligheten att påverka sin arbetssituation än män och den segregerade arbetsmarknaden är också en av anledningarna till att det är färre kvinnor som har höga maktpositioner. Jämställda arbetsplatser leder till minskad risk för trakasserier och konflikter och bidrar till kreativitet och lönsamhet.

Inför arbetstidsförkortning
Tiden som politiskt begrepp har under alliansens tid vid makten reducerats till att handla om vilka tjänster du som individ kan köpa för att underlätta din vardag. Men inte är det väl RUT vi har behov av, det är väl tiden vi saknar? Det är därför högst relevant och nödvändigt för socialdemokratin att skapa en politik för att utjämna den ojämlika fördelningen av tid, makt och pengar.

Produktiviteten har fördubblats i Sverige sedan 1970-talet. Samtidigt har löneandelen av det samlade produktionsresultatet sjunkit kraftigt (Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2010: 1914 ). Det ekonomiska utrymmet för arbetstidsförkortning med bibehållen lön är alltså fullt möjligt inom ramen för ekonomin som helhet men för att utrymmet ska komma alla till del krävs en lagstadgad arbetstidsförkortning med bibehållen lön.

Många av de idag missbrukade arbetsformerna (timanställning och allmän visstid) omöjliggör planering av tid, såväl som privatliv och ekonomi. Idag är det främst de kvinnodominerade yrkesgrupperna som dubbelbestraffas med låga löner, oregelbundna tider och hårt kroppsarbete. Behoven av att omfördela arbetstiden mer rättvist är stort. Att prata om att vi behöver fler arbetade timmar kanske snarare bör omformuleras till hur vi kan fördela arbetade timmar mer rättvist. En bra utformad arbetstidsförkortning kan ge både fler jobb och ökad livskvalitet. Det är fullständigt nödvändigt att snarast skapa en arbetsmarknad i balans, en hållbar arbetsmarknad. Att förändra samhällets reproducerande och orättvisa strukturer kräver en omfördelningspolitik som tar hänsyn till både makt, tid och kapital. Det finns således flera perspektiv utifrån vilka vi kan hävda att en ytterligare arbetstidsförkortningsreform både är nödvändig och fullt möjlig.

Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa har blivit den absolut vanligaste orsaken till att kvinnor inte kan gå till jobbet. Anledningen till att kvinnor i högre grad drabbas av psykisk ohälsa är framförallt de ojämställda strukturerna i samhället och på arbetsmarknaden. Forskningen visar att kvinnor fortfarande drabbas av traditionella rollfördelningar i hemmet, kvinnor står för största delen av det obetalda hemarbetet, samtidigt som flera av de kvinnodominerade yrkena har högre andel av personal som går in i väggen. Det är därför av yttersta vikt att politiken satsar på att stärka det förebyggande arbetet och säkerställer att det tidigt finns tillgänglig och god vård att få. Men framförallt ligger den stora utmaningen i att driva på arbetet för jämställda strukturer i hemmet, i samhället och på arbetsmarknaden.

Kvotera bolagsstyrelser
Att kvinnor generellt sett har sämre ekonomisk makt och är sämre representerade bland chefer, i bolagsstyrelser och i ledningsgrupper är en konsekvens av ett ojämställt samhälle. Att få jämställda bolagsstyrelser är inte enbart en fråga för bolagsstyrelserna att lösa, det har visat sig vara en långsam och ineffektiv väg. Det krävs politisk vilja och beslutsamhet på alla nivåer i samhället för att åstadkomma jämställda strukturer. Det är dags att Socialdemokraterna snarast tar beslut om kvotering av bolagsstyrelserna för att på allvar visa att jämställdheten är prioriterad och att ingen sektor kan undanta sig ansvar. Att skapa lika förutsättningar till makt, på alla nivåer, är en självklarhet i ett jämställt samhälle.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s